Therese gungar på min låg- och mellanstadieskola, Odenslundskolan. Mycket var förändrat på skolgården, bara husen som var sig lika (minus en ny ramp).Therese och jag tog oss en cykeltur så att Therese skulle få se lite mer av Östersund. Vi var på min högstadieskola (som fått tre sandvolleybanor - som jag gärna hade viljat prova att spela på) och vidare upp mot Erikslund, Björkbacka och Lövenbergaparken och så en sväng inom mitt gamla dagis innan vi cyklade hem.
Björkbacka... Mitt fotbollslags hemmaplan hade växt igen med ogräs. En trist syn. Det såg inte ut som om någon har spelat fotboll där på flera år.Då var lekplatsen i Lövenbergaparken en positiv överraskning. Handikappanpassad och fin, med massor av roliga saker för barn i alla åldrar. Therese sa att hon hade önskat att Melissa blev med upp till Östersund en gång, så att hon hade kompis att leka med.
2 kommentarer:
Oj, oj vad Odenslundsskolan har forandrat sig! Jag kommer ihag den tiden som om den var igar:) Tank vad tiden gar fort och vi blir bara yngre med den!!
Kram
P.S Jag alskar att lasa din blogg!!!
Ja, Odenslundsskolan, skolgården, dagiset bredvid och allt runt är väldigt förändrat.
Kul att du har tittat in på vår lilla blogg Ulrika :)
Vi började blogga i 2003, när Therese föddes, för att familj och vänner skulle kunna följa med i vår vardag (jag har ju flyttat över 60 mil bort från familj och vänner - ingenting i jämnförelse med hur långt du har flyttat).
Legg inn en kommentar