I måndags hade Therese timme hos tandläkaren för att laga en tand (karies i en mjölktand som hon skall ha kvar tills hon är 12 år). Therese var ängslig för besöket och såg INTE fram emot "operationen" som hon kallade det.
- Här läser pappan och Therese bok i väntan på tandläkaren. jag fick sedan besked av Therese att inte ta flera kort, för hon hade inte lust att minnas den här dagen senare.
När Therese blev inkallad började hon att gråta. Vägrade sitta i tandläkarstolen och skrek. Det hela blev värre av att tandläkaren började hojta och klappa högt i händerna(!).
- Vi bestämde oss snabbt för att det här inte var någon vits.
Vi fick ny timme (om en månad) - och fick med oss lungnande medicin som vi skulle ge till Therese före nästa besök... Men den timmen kommer vi att avbeställa. Aldrig att vi tar med Therese dit igen, det vore att be om att ge vår dotter tandläkarskräck...
I stället ringde Terje tandläkaren som vi andvänder i Vestby. Dom var jätte trevliga och hjälpsamma, men sa att dom har tyvär inte hade möjlighet för att ta röntgenbilder på barn.
Däremot hade dom en toppen ideè om att Terje skulle komma in på tisdagen och laga sin plomb (som han tappade i sommras), och ta med sig Therese.
- Så skulle hon få vara med och titta och se hur det var och bli lite tryggare.
Sagt och gjort. Terje fick tuffa upp sig och åka till tandläkaren...
När Terje och Therese kom till tandläkaren blev dom jätte bra omhändertagna. Tandsköterskan var så duktig med Therese. Hon pratade och skämtade. Therese fick se på alla saker, provsitta i stolen och leka att hon "lagade hål" i Bamses tänder tillsammans med tandsköterskan.
När tandläkare lagade Terjes tand så fick Therese vara med och se på.
Efteråt fick Therese med sig lite "tandläkarsaker" hem (munbind, spruta, sug och platsmugg), som hon kunnde ha att leka med.
- Så fort Therese kom hem fick alla hennes dockor och gosedjur behandling inne på badrummet. Det var viktigt att dom hade handfat som dom kunnde spotta i menade Therese ;)
Jag är väldigt imponerad över hur fint dom tog hand om Therese på tandläkarkontoret. Hon känner sig redan lite tryggare.
- Men när det är sagt så kommer vi INTE att åka tillbaka till den tandläkaren vi var hos i måndags (som förövrigt är den samma tandläkaren som chokerade mig när jag var där med en äldre dam under min praktik på sjukhemnmet i våras).
Vilken tandläkare vi kommer att ta med oss Therese till återstår att se. Huvudsaken är ju i alla fall att Therese får några "bra besök" och blir trygg. Terje vet ju själv hur jobbigt det är att ha tandläkarskräck (tack vare kommunala tandläkare i sin uppväxt)...
- så det vill vi verkligen försöka förebygga så att inte Therese också blir rädd.
1 kommentar:
Hoppas det går bättre nästa gång. Det är klart det blir lite lättare för henne att gå själv när hon vet hur det går till och har sett pappan laga också. Jag håller tummarna.
Vad opedagogiskt av tandläkaren att börja hojta och greja så Therese blev ännu mera rädd.
Nu har hon fått se och sedan har hon behandlat alla sina djur och fått bearbeta det hemska lite, så det går säkert mycket bättre nästa gång.
Kramis
Legg inn en kommentar